
Svenska Akademien uppmärksammar sakprosans betydelse i den svenska litteraturen med tre nyinstiftade priser: Svenska Akademiens pris till framstående författare av svensk sakprosa som i år går till Magnus Västerbro, Svenska Akademiens pris till framstående författare av svensk sakprosa för barn och unga som i år går till Stefan Casta samt Svenska Akademiens essä- och kritikpris som i år går till Anders Ekström.
De tre priserna kommer att delas ut vid Bokmässan i Göteborg, där 2026 års tema Folkbildning har Svenska Akademien som en av medarrangörerna. Pristagarna tilldelas 100 000 kr vardera.
”Tillgång till kvalitativ sakprosa för läsare i alla åldrar är av avgörande betydelse för individen och samhället. Det är viktigt att uppmärksamma inte bara sakprosans innehåll utan också dess litterära dimensioner: med de här priserna vill vi bidra till just det.” / Mats Malm, ständig sekreterare i Svenska Akademien.

Foto: Johan Bergmark
Magnus Västerbro, född 1971, är författare och journalist med berättande sakprosa som huvudgenre. Han debuterade 2015 med 101 historiska händelser: En annorlunda världshistoria – en populärhistorisk skildring av en samling händelser från 3 000 f.Kr. och framåt. Året därpå utkom han med Pestens år: Döden i Stockholm 1710, vilken följdes av Pest och kolera: Historiens värsta farsoter (tillsammans med Nina Västerbro; 2017). För Svälten: Hungeråren som formade Sverige, vilken behandlar missväxten och hungersnöden 1867–69, tilldelades han 2018 års Augustpris i fackboksklassen. Perspektivet hos Västerbro, fångat genom brev och dagböcker bland annat, är i dessa böcker oftast den lilla människan i de stora katastrofernas centrum. Han har också skrivit om vålnadernas historia och i Tyrannens tid: Om Sverige under Karl XII (2021) berättar han om svenska folkets lidande vid stormaktstidens kollaps. Hans senaste bok är Kärlekens tid (2025), vilken behandlar kärlekens historia från antiken till nutid.
Som journalist har Västerbro arbetat åt Dagens Nyheter, TT, Filter, Allt om historia, Populär historia m.fl. Utöver Augustpriset har han bland annat tilldelats Lotten von Kræmers pris av Samfundet De Nio 2021 samt Rubus arcticus-stipendiet 2023.

Foto: Margareta Casta
Stefan Casta, född 1949, är både skön- och facklitterär författare med flora och fauna som återkommande tema. Han debuterade som fackboksförfattare med Ogräsboken (1983) och bland hans många efterföljande verk märks Stora musboken och Stora mesboken (med Staffan Ullström), Humlans herbarium och Humlans blomsterbok (med Maj Fagerberg) och naturfaktaserien om Myran Sofi (med Bo Mossberg) samt Blommorna är jordens ögon (med Maj Fagerberg). Tidigare i år utkom han och illustratören Marion Jaklin med bilderboken Frö, en upptäcktsfärd i maskrosbollarnas magiska tid. Sammantaget har Casta givit ut ett 70-tal böcker inom både fack- och skönlitteratur. 1999 tilldelades han Augustpriset i barn- och ungdomskategorin för romanen Spelar död och 2002 mottog han Astrid Lindgren-priset. Hans böcker är översatta till ca 30 språk, däribland franska, ryska, kinesiska, engelska och hindi.
Casta har en bakgrund som journalist och dokumentärfilmare och har även arbetat för Sveriges Författarfond och Kulturrådets arbetsgrupp för kvalitetsstöd till barn- & ungdomslitteratur samt varit ledamot i Bibliotekstjänsts granskningsnämnd. Under åren 1999-2011 satt han på stol nummer 13 i Svenska Barnboksakademin. Därtill har han arbetat som lärare och handledare vid Lunds universitets författarskola samt varit ledamot av juryn för Astrid Lindgren Memorial Award (ALMA).

Foto: Marika Hedin
Anders Ekström, född 1965, är författare, kulturskribent samt professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet – där han 1994 disputerade på avhandlingen Den utställda världen. Stockholmsutställningen 1897 och 1800-talets världsutställningar. Utöver Uppsala har Ekström haft fasta och gästande tjänster vid forskningsinstitut och universitet i flera länder. Han är Senior Fellow vid Swedish Collegium for Advanced Studies och har tidigare varit Visiting Fellow vid universitetet i Cambridge. Därtill var han forskningsdekanus vid humanistiska fakulteten vid Uppsala universitet mellan 2014 och 2020.
Ekströms forskning har resulterat i ett stort antal böcker och andra publikationer. Dessa är i första hand inriktade på mediehistoria, kulturhistoria och vetenskapshistoria, ofta med fokus på perioden 1750—1950. Här undersöker han hur kunskap, medier och offentlighet formats ur ett idéhistoriskt perspektiv. Ekströms senaste böcker är Times of History, Times of Nature (med Staffan Bergwik; 2022), Det gemensamma: Kunskap och demokrati i ett nytt sekel (2023) och Tidens återkomst: Pompeji, Johnstown, Fukushima (2025).
Kontakt: Louise Hedberg, kanslichef
louise.hedberg@svenskaakademien.se, 08–555 125 02